Solen sken och jag begav mig mot ICA i Lomma för att handla frukostbullarna hos målsprutan i ACK, Sebastian Holmberg Nilsson. Precis vid ingången hör jag dock en massa garv och slår ögat mot det inhägnade området och får syn på mittbacksgeneralen Mattias Olsson. Jag kände mig tvingad och säga hej, men jag visste inte hur.
Med sin nyvakna frilla och sitt stora leende hade han redan fått syn på mig. Han hälsade glatt och jag tog tillfället i akt och frågade om en intervju, svaret var tydligt “ja”, men jag förstod varken när eller hur.
Jag gick in och köpte mina frukostbullar och hade ett skönt snack med Sebbe när Matte snubblade in med sin gula t-shirt och sina arbetsshorts fullt utrustade med diverse verktyg och frågade om han skulle få “deg” för intervjun. Han stoppade in en prilla under läppen och bara garvade, återigen förstod jag varken in eller ut, men tillsammans bestämde vi oss för att ta en middag senare mot kvällen.
Mattias fick bestämma ställe, men brydde sig inte nämnvärt var, så länge jag valde något asiatiskt. Efter en snabbvisit på google så hittade jag några intressanta ställen mitt i stan vilket jag kunde gissa hade goda fördelar.
Kvällen kom och jag smög mig in på restaurangen och det kändes som jag klev rakt in i Asien. Musiken tillsammans med elefanterna, det rinnande vattnet och de många växterna skapade en asiatisk magi och jag slog mig bekvämt ned i soffan vid det runda bordet och bara väntade.
Efter bara en liten stund fick jag syn på Matte som stod i baren. Det var svarta chinos, en uppknäppt vit skjorta och för en gång skull en välkammad frisyr, i vanliga fall brukar nämligen håret ligga lite på vift. Jag närmade mig och förstod att det var lite feststämning i luften när jag kände en dyr parfymdoft på en meters avstånd.
Jag frågade om han inte skulle komma och sätta sig, men svaret blev kort och gott att han behövde något att släcka törsten med. En tuff arbetsvecka var slut och semestern väntade, klart att en iskall öl skulle förtäras direkt.
Vi började så smått prata om just arbetsveckan och 25-åringen berättade att han sedan ett år tillbaka driver en snickarfirma med sin bror, något han trivs väldigt bra med. Han nämnde även att han var självlärd av brorsan vilket är mäkta imponerande. Vidare gick vi mot bordet där en och annan växt hängde lite väl långt ner och slog i den välkammade frisyren, det är inte alltid en fördel att vara nästan två meter lång.
Vi började prata bostad, familj och livet efter idrottslinjen på gymnasiet. Mattias flyttade hemifrån redan som 19-åring när han drog och säsonga, något vi ska berätta mer om senare. Därefter blev det ett år hemma innan han flyttade till Annelund.
“Just nu bor jag på Annelund och har bott där sedan tre år tillbaka. Sedan augusti förra året så bor jag tillsammans med min flickvän”.
Några planer på familjelivet i form av barn och giftemål verkar dock inte ligga på priolistan än så länge. Det är mycket fokus på fotboll, men inte endast. Mattias berättar intensivt om sitt intresse samtidigt som servitrisen kom för beställning.
Oppigård IPA, ta två stycken, svarade Mattias snabbt innan jag ens hann öppna min mun. Jag log och tänkte att det kunde vara kul att prova något nytt, tillika Mattias favoritöl även om jag inte är mycket för IPA.
Nåväl, även maten skulle beställas, men här fick jag chansen att beställa mitt eget. För Mattias del var det dock inte mycket snack om saken, Ramen och Pho.
Oavsett så var vi kvar om fritidsintressena där fotbollen är en stor del av livet med årskort på Norra Stå och givetvis spelandet själv. Förutom fotboll följer han även NFL och Formel 1 på nära håll.
Drycken serverades på bordet i ett välformat snyggt glas som rymde 33cl och hela flaskölen fick plats. Jag beundrade den vackra färgen på ölet och tänkte att vi kanske även skulle rikta oss in lite mer på fotbollslivet och hur han hamnade i ACK.
“Jag började i Kvarnby IK när jag var 4 år och spelade fram tills jag blev 12 år. Därefter lirade jag 5 år i Husie innan jag gick tillbaka till Kvarnby igen. Då spelade jag inte så länge utan slutade för att åka iväg och “säsonga”.
Efter 2 år ute på vift hade man levt det goda livet, man hade också hunnit bli rejält spritfet och det var dags att ta tag i träningen igen. Sebbe och Jacob spelade i AC och på en fylla bestämde jag och “Sjö” oss för att börja”.
Jag stannade av och kände att det säkerligen fanns en och annan anekdot att bjuda på från säsongandet som ägde runt i de franska alperna på vintrarna och i Marstrand på Västkusten om somrarna. Med en fundersam och väldigt eftertänksam blick med många småskratt under funderingarna skulle det till slut också komma ett svar.
“Ja, det finns en del, men ska hålla nivån normal. Bland annat min första dag så kröka vi på rätt bra, sen dagen efter hälsade en massa folk på mig utan att jag visste vem de var. Givetvis skulle drickandet fortsätta på ett förkrök dagen efter och då visade sig att jag stannat längst och snackat med varenda en. En annan story är när vi åkte lite fel i offpist och fick promenera tre timmar för att komma tillbaka”.
Med mycket skratt fanns det en hel del annat som kanske inte bör nämnas just här och nu. Istället beställdes nya öl på löpande band och i samma stund som jag svepte det sista i min Arboga 10,2 för att göra Palmen glad var det dags att prata tröjnummer.
Det har nämligen ryktas om att Mattias pröjsade 1500 kronor för att bära 4:an på ryggen, men hur kommer det sig egentligen?
“Jag har lirat med 4:an i nästan alla ungdomsår så det har bara blivit naturligt. När vi sedan skulle ha nya tröjor i ACK samtidigt som klubbkassan var någorlunda svag kom jag och Sebbe med lite alkohol i blodet på att vi kunde köpa våra nummer eftersom många ville ha samma. Jag tror Sebbe köpte 9:an för 1000 spänn medan jag var tvungen att betala 1500 kr för min”.
Under intervjun märks det ganska tydligt vilka som tillhör Mattias vänskapskrets. Det retas och gnälls på en del personer, men i det stora hela så är det en man som har stor pondus som gör allt för sina vänner, men även sitt lag. Dessutom gillar han att ta en bira eller två för att snurra upp ironin än mer och jag ser honom som en glad pärla utan någon oro. Livet leker helt enkelt.
Enligt honom själv så tror han spelarna i laget ser honom som en ledare, fastän han själv inte ser det så. Han ställer dock krav på sina medspelare och vill vinna till varje pris, men i övrigt påpekar han att han mest är en polare som har det kul på träningarna.
Trots att Mattias har en enorm talang på planen och varit eftertraktad i de högre divisionerna så har han valt att stanna i ACK. Bland annat är det Malmö City från div. 4 och Limhamns FF som toppar div. 5 som varit på att få mittbacksgeneralen signatur.
“Jag har haft några erbjudande, men kände att jag ville vara med på ACK:s resa under 2023 och gå upp i femman. Spelade ju med Lilla Torg en del förra året i trean och ärligt talat så var det inte superkul.
Efter några kalla in och många goda skratt så hade det till slut blivit dags att bege sig ut på groggrunda med hans vänner. Med tanke på helgen framför oss så hängde även jag med, men det som sades där och då får vi nog hålla för oss själva. Dock hann vi som vanligt gå igenom våra snabba frågor.
Favoritlag?
Malmö FF & Arsenal
Gräs eller konstgräs?
Gräs
Hur firas en seger?
Öl i omklädningsrummet, sen samåkning in till stan för vidare bravader.
Calle från föregående intervju fick även han i uppdrag att ställa en fråga till nästa spelare, något som lyder enligt följande:
Om du fick dela en flaska vin/ta en bärs med nån från fotbollsvärlden, vem skulle det vara?
Arsenal-legendaren Tony Adams.
Med det sagt säger vi tack för intervjun och önskar Mattias tillsammans med ACK ett stort lycka till i jakten på division 5.
Väl mött,
Silvio
